Muntorrhet, saliv, slemhinneförändringar (afte)

Saliven är tändernas bästa vän. Den hjälper till att skydda dina tänder och kan dessutom reparera ytliga skador. Den som lider av muntorrhet löper därför större risk att få karies (hål i tänderna). För att vi ska kunna tala, tugga och svälja och för att kunna känna smak ordentligt krävs också saliv. Det gör att muntorrhet, det vill säga brist på saliv, är ett problem för många människor. Muntorrhet och sår på munnens slemhinnor kan leda till smärta och sveda i munnen.
Muntorrhet
Slemhinneförändringar - afte

Muntorrhet

Lindrig muntorrhet kan till exempel bero på sjukdom, stress, nervositet, munandning och vissa mediciners biverkningar. Det kan vara mediciner mot magkatarr, psykiska sjukdomar och medel mot astma, allergi och klåda.

Långvarig, uttalad muntorrhet är ett allvarligt tillstånd. Det kan orsakas av reumatiska sjukdomar, tumörer, strålbehandling mot huvudet och halsen och mediciner vid dessa tillstånd. Vid uttalad muntorrhet krävs andra extraordinära insatser från både sjukvård och tandvård.

Salivtest med bakterieprov
Lider du av muntorrhet kan ett salivprov ge upplysningar om du är i riskzonen för att få karies. Med ett salivtest kan vi mäta sekretionshastigheten, det vill säga hur fort ny saliv bildas. Mängden saliv har betydelse för hur snabbt den kan spola rent runt tänderna och späda ut den syra som bakterierna bildar. Det går också att mäta salivens buffringsförmåga, alltså salivens förmåga att motverka syror.

Testet ger besked om hur mycket kariesframkallande bakterier som finns på dina tänder. De två bakterietyper som är intressanta är Streptococcus Mutans och lactobaciller. Streptococcus Mutans har betydelse för att karies ska uppstå och en för hög halt av lactobaciller avslöjar bland annat olämpliga kostvanor.

Resultatet av provet ger oss större möjlighet att välja rätt behandling för dig. När du har blivit färdigbehandlad och har ändrat dina kostvanor kan vi ta ett nytt salivprov. Då ser vi om mängden skadliga bakterier har minskat och om din saliv blivit bättre.

Tänk på att...
Undvik att lindra muntorrhet med tabletter, tuggummi eller annat godis som innehåller socker. Om du behöver dricka eller fukta munnen - använd vanligt vatten.

Du kan behöva komplettera din vanliga fluortandkräm med exempelvis fluorsköljning, fluorsugtabletter eller fluortuggummi.

Det är viktigt att du informerar oss på Folktandvården om att du besväras av muntorrhet. Rådgör med din tandläkare om du behöver göra tätare kontroller.

Slemhinneförändringar - afte

Om du ofta har besvär med smärtsamma sår i munnen kan det bero på afte. Typiskt för afte är just smärta från slemhinna. I början upplever många det som en brännande eller svidande känsla. Efter något dygn följs smärtan av ett sår på munslemhinnan. Såret kan vara ett eller flera och ha en storlek på 2-3 mm, ibland drygt 1 cm. Det är dock mycket individuellt hur intensivt man upplever smärtan.

Ett aftöst sår är vanligen svagt gulaktigt, "smetigt" och omgivet av en röd ringformad slemhinnerodnad. Såret uppträder framför allt på rörlig slemhinna, i övergången mellan tandkött och läpp, på insidan av läppar och kinder samt på tungan.

Varför får man afte?
Vi vet inte säkert varför vissa får afte, men ett är säkert - det varierar hur pass mottagliga vi är. Det har bland annat att göra med om vi varit utsatta för psykisk stress, hormonella variationer eller skada genom yttre våld.

Det går att lindra
De flesta aftesår läker av sig själva inom 1-2 veckor utan ärrbildning. Det finns behandling som kan motverka smärtan och även uppkomsten av såret. Vi på Folktandvården kan ge förslag på olika behandlingar. Om sår i munnen inte är borta efter 2-3 veckor bör du kontakta din tandläkare.